Den finl\u00e4ndska fiskeindustrin anv\u00e4nder 70\u201380 miljoner kilo r\u00e5varor och vid f\u00f6r\u00e4dlingen uppst\u00e5r en stor m\u00e4ngd rester fr\u00e5n rensning och fileing. Det h\u00e4r \u00e4r en resurs som man p\u00e5 andra h\u00e5ll i v\u00e4rlden har skapat en l\u00f6nsam aff\u00e4rsverksamhet f\u00f6r. Ocks\u00e5 den finl\u00e4ndska fiskeindustrin kunde generera tillv\u00e4xt om rester av det h\u00e4r slaget skulle utnyttjas mer l\u00f6nsamt \u00e4n f\u00f6r n\u00e4rvarande.<\/p>\n
I Finland uppst\u00e5r varje \u00e5r cirka 20 miljoner kilo rester av olika slag fr\u00e5n rensning och fileing, s\u00e5som fiskhuvuden, g\u00e4lar, ben, fenor, skinn, bukkanter, fj\u00e4ll, blod och in\u00e4lvor. En del av dessa s\u00e5 kallade sidostr\u00f6mmar blir avfall. En betydande del anv\u00e4nds \u00e4nd\u00e5 som r\u00e5vara f\u00f6r p\u00e4lsdjursfoder, fiskmj\u00f6l och husdjursf\u00f6da. V\u00e4rdet hos sidostr\u00f6mmarna \u00e4r d\u00e4rmed beklagligt l\u00e5gt. En l\u00e4ngre driven f\u00f6r\u00e4dling f\u00f6rekommer tillsvidare endast i liten utstr\u00e4ckning hos oss.<\/p>\n
Vad kunde fiskens olika delar f\u00f6r\u00e4dlas till?<\/p>\n
Det \u00e4r utmanande och kan kr\u00e4va r\u00e4tt stora investeringar att p\u00e5 ett kostnadseffektivt s\u00e4tt samla in och f\u00f6r\u00e4dla sidostr\u00f6mmarna till en form som kan utnyttjas, men branschen befinner sig i en snabb utvecklingsfas. Man har \u00e4nnu inte v\u00e4nt p\u00e5 alla stenar.<\/p>\n
Benen och fj\u00e4llen utg\u00f6r 14\u201320 procent av fiskens vikt. Cirka 60\u201370 procent av benen best\u00e5r av oorganiska f\u00f6reningar: kalcium, fosfor och andra mineraler. P\u00e5 marknaden finns redan snabbt absorberade kalciumtillskott som tillverkas av fiskben och som \u00e4r avsedda f\u00f6r m\u00e4nniskor och djur. Av benen g\u00e5r det att tillverka \u00e4mnen som kan anv\u00e4ndas som material f\u00f6r bentransplantat i medicinska till\u00e4mpningar i st\u00e4llet f\u00f6r syntetiska material. Kalcium och fosfor kan ocks\u00e5 utnyttjas i foder-, g\u00f6dsel- och kemiindustrin. \u00c4ven fj\u00e4llen \u00e4r en bra mineralk\u00e4lla och kan dessutom anv\u00e4ndas f\u00f6r att tillverka bionedbrytbara filmer.<\/p>\n
Skinn, fj\u00e4ll och ben kan ge oss kollagen, som kan vidaref\u00f6r\u00e4dlas till gelatin och bioaktiva peptider. Kollagen anv\u00e4nds bland annat i olika kosmetiska preparat. Gelatin kan anv\u00e4ndas till att tillverka vattenl\u00f6sliga geler och filmer, exempelvis f\u00f6r produkter inom l\u00e4kemedelsindustrin, som kr\u00e4ver kapsling. Bioaktiva peptider kan i framtiden till exempel anv\u00e4ndas i behandlingen av olika sjukdomar.<\/p>\n
In\u00e4lvorna utg\u00f6r ungef\u00e4r en femtedel av fiskens vikt och \u00e4r en viktig k\u00e4lla till matsm\u00e4ltningsenzymer. I synnerhet inom livsmedels- och tv\u00e4ttmedelsindustrin finns det anv\u00e4ndning f\u00f6r enzymer av det h\u00e4r slaget. Enzymer fr\u00e5n fisk \u00e4r s\u00e4rskilt bra eftersom de reagerar i l\u00e5ga temperaturer och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds av bland annat mejeriindustrin ute i v\u00e4rlden. Fiskrom av l\u00e5gt v\u00e4rde har ocks\u00e5 visat sig vara en bra r\u00e5vara d\u00e5 den kan inneh\u00e5lla rikligt med D-vitaminer och fettsyror av h\u00f6g kvalitet.<\/p>\n
V\u00e4rdet p\u00e5 sidostr\u00f6mmarna \u00f6kar<\/p>\n
I Finland finns avfallet fr\u00e5n rensning och fileing p\u00e5 olika h\u00e5ll i landet och ofta i r\u00e4tt sm\u00e5 m\u00e4ngder. Detta medf\u00f6r en extra utmaning f\u00f6r insamlingen och f\u00f6r\u00e4dlingen. Produktionsteknologins och marknadsprisernas utveckling den senaste tiden g\u00f6r det \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt att skapa merv\u00e4rde \u00e4ven ur mindre sidostr\u00f6mmar. Utvecklingen av nya innovationer och teknologier har haft och kommer \u00e4ven fram\u00f6ver att ha en nyckelroll. Det beh\u00f6vs nya processer och v\u00e4rdekedjor f\u00f6r att r\u00e5varorna ska komma till \u00e4nnu b\u00e4ttre anv\u00e4ndning i livsmedel, kosttillskott och exempelvis som komponenter i kosmetika. En h\u00f6gre f\u00f6r\u00e4dlingsgrad skulle f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00f6nsamheten i branschen.<\/p>\n
Det finns gynnsamma f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en milj\u00f6h\u00e5llbar n\u00e4rings\u00e4mnesproduktion som tar tillvara sidostr\u00f6mmar. Detta kr\u00e4ver en m\u00e5lmedveten policy och ett brett sektors\u00f6vergripande samarbete. International Seafood Consulting Group (ISCG) \u00e4r redo och kapabel att fungera som samordnare i denna omst\u00e4llning. Det \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00f6r\u00e4dla varenda fena av fisken.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den finl\u00e4ndska fiskeindustrin anv\u00e4nder 70\u201380 miljoner kilo r\u00e5varor och vid f\u00f6r\u00e4dlingen uppst\u00e5r en stor m\u00e4ngd rester fr\u00e5n rensning och fileing. Det h\u00e4r \u00e4r en resurs som man p\u00e5 andra h\u00e5ll i v\u00e4rlden har skapat en l\u00f6nsam aff\u00e4rsverksamhet f\u00f6r. Ocks\u00e5 den finl\u00e4ndska fiskeindustrin kunde generera tillv\u00e4xt om rester av det h\u00e4r slaget skulle utnyttjas mer l\u00f6nsamt […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":1168,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1178","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1178"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1179,"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1178\/revisions\/1179"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1168"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/iscg.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}